ink

Näst sista dagen på året.
o:
Skall peta på joho.

10:00 - Vaknar av alarm på mobilen och tvingar mig upp. Det är en fruktansvärt vacker dag därute. Solen lyser ömt, allt glittrar av frost och nästan snö. Jag borde gå ut och andas in "frisk luft", kanske ta en promenad. Nä. Kan gå ner till tågstationen senare, i mörkret. Hoppas att det lyser lite stjärnor. Jag har sagt "snap!" högt 3 gånger idag. (edit: mycket mer än 3 ggr)

1 gången - vågade kolla mitt Hotmail-konto och the ex hade svarat på mejlet. Fast det gick bra, jag blev förvånad.
2 gången - Hade i för mycket honung i mitt te. Snap.
3 gången - Minns inte men det var säkert totalt onödigt att säga snap högt för.

Hur som helst! Jag hamnade i soffan med duntäcke och min systers box med Ugly Betty. Halvsov mellan te och pizza fram till~

15:00 - Angst. UC-möte. JAG BORDE VARA DÄR.

~18:00 - På väg till tåget. Promenerar. Vackra stjärnor, förutom en stor gul lysande en som jag var osäker på vad det var. Hittar en ensam hund i koppel. Ajdå. Fast jag hittade ägaren också! Pratade lite med Andreas i telefon.

21:20 - Twilight med Sarah. Innan bion började åt vi ramen. Om nom nom.

23:21 - ÅH FAN. "Jag har aldrig varit så här kåt i hela mitt liv." Kul för dig bruden. Jag är kluven till vad jag tyckte om filmen. Den var dålig men också helt okej? Jämfört med boken? Kluven. Fast böcker vinner alltid över film, såere.

~00:59 - Står kvar på min gata en stund och njuter mer av all frost, kylan och stjärnorna. Det var najs. Talar med Andreas på telefonen igen.

Jag älskar listor. Ni får min dag i listform :]

07:57 - Blir väckt av min bror som undrar när Musses jul på tv börjar. Jag svarar åtta och mumlar om att jag spelar in. Somnar om.

09:13 - Blir väckt av sms. Somnar om.

10:50 - Blir väckt av sms. Läser igenom och när jag får syn på ett där det står "Frukost!!" släpar jag mig ur sängen bara för att ha insett att jag kanske förvandlats till Tomb. Ajaj. Det blir gröt och lussete och lite julklappar från julstrumpan. En mintchoklad-krokant, en tidning om foto och photoshop, en trisslott (jag vann inget) och ett ljus format som en blomma.

14:00 - Dyker gästerna upp som består utav mina kusiner med tillhörande föräldrar och min mormor :3 Jag har klänning på mig. Det ni! Spenderat tiden innan med att läsa en Agatha Christie bok och svarat på fler sms.

15:00 - Om ni inte kan gissa är ni riktigt dåliga. Kalle Anka. Durr.

16:10 - Julkappsöppning. Jag önskade mig bara böcker och pengar, typ. Det fick jag plus lite till? Wth? Här följer listan av det jag fick:

* Ett legohalsband <3
* En rätt söt tröja
* Läppglans i form av en bakelse
* 200:- på Kicks
* 500:- från mormor
* 500:- från farmor och farfar
* 600:- från mamma och pappa
* Duschcremé och scrubhandskar (eh..?)
* En chokladask endast innehållande nougatpraliner
* Nagellack i två olika färger (Kommer troligen aldrig att använda)
* En pincett
* Kafka på stranden av Haruki Murakami på svenska
* Microserfs av Douglas Coupland på engelska
* Två ljushållare
* En iPodladdare :D:D

17:50 - Massor av mat!

19:00 - Karl-Bertil fuck yeh.

~20:30 - Hanna och Disa dök upp. Vi drack te, satte i oss julgodis och tittade på Liftarens Guide till Galaxen. Mys med eld i spisen.

~22:10 - De går hem.

Så nu sitter jag här. Kollar på Scrubs, dricker vatten, läser bloggar. Jag känner mig nöjd med julen i år. Hade verkligen velat ha lite snö!! Har hört att vissa fick det. Som de i Täby och Nykvarn. Taskigt. Suger att bo så nära kusten. Är hur mycket choklad som helst kvar! Kommer dö av chokladförgiftning. Dessutom har jag julkalkonen att se fram emot imorgon. Nästa gång ni ser mig kommer jag att rulla fram hahahaha.

edit: läste precis B-dawg. Hade Uppsala också snö?! va fan ;_;

Eftersom alla skriver ett sådant där julafton-inlägg ska väll jag också göra det. allt är pyntat, maten är färdig, klapparna inslagna och ditlagda, städat och rensat och jag har till och med haft en liten familjestund. Spelade TP. Hela eftermiddagen har jag velat gå och lägga mig bara för att vakna upp till julafton. Få det överstökat helt enkelt, men nej nej, istället har jag känt mig som ett barn igen. Jag har ingen vardagsdetalj att berätta om. Men himlen var molnfri och solen lyste genom springorna på mina persienner imorse. Det var fint. Men var är snön? Ge mig snö! Jag vill ha en vit jul.

Så god jul på er. Helt enkelt.

carrot- du blev mitt första jul-sms :D

p.s. Episk fråga i sportkategorin på TP jag fick:
”Vad har Annika Sörenstam sagt om kvinnor som inte kan svinga så bra?”
”Att.. brösten är ivägen?”

Fy fan vad jag är bra :D För det var rätt svar.

Det hände en så märklig sak på tunnelbanan hem idag. Och vad gjorde jag på tunnelbanan, 23:ish på torsdag natt? Varför stod jag och antecknade på mobilen, att två kvinnor bredvid mig i den överfulla vagnen höll varandra i händerna och kysstes kärleksfullt? Hemresa från Uppsala där jag hade varit på tecon hos Disa. Därför var jag på tunnelbanan.

Men det märkliga var inte att jag noterade de två kvinnorna. När de klev av vid Östermalmstorg hamnade en äldre man, kanske femtio något och en kvinna, ungefär samma ålder, alldeles bredvid mig. Mannen, lått oss kalla honom Hannes, såg allmänt ovårdad ut. Han påminde mig om a-lagarna som sitter utanför biblioteket i Åkersberga centrum. Kvinnan, henne kan vi kalla Karin, stödde sig mot honom under färden. Även de kysstes. Fast det syntes att tungorna var involverade. Hon var välvårdad. Som en affärskvinna. Vi Tekniska Högskolan fick jag sitta ner och paret slog sig ner bredvid. Jag noterade en alkohollukt och försökte komma på källan. Jag misstänkte att det var Hannes. Desto längre färden gick blev Hannes ansikte mer och mer frånvarande. Karin satt mittemot och höll hans hand i ett hårt grepp. Hon var framåtlutad. Det var nästan rörande, hur hårt hon höll i hans grova hand. Jag hade fått intrycket av att ”det här är sann kärlek”. För hur ofta ser jag par i deras ålder så desperat klamra sig fast vid varandra? Nu undrar ni vad som är så märkligt med det. Det märkliga i min betraktelse kommer nu: Vid slutstation, Mörby centrum, ser jag genom fönstret hur de pratar med varandra. Jag hör inget eftersom jag har hörlurar i. Karin kramar om Hannes hand extra hårt, klappar den och reser sig upp för att gå av. Även jag reser mig, suttit kvar in i det sista för att inte bryta deras band genom händerna. Förvånat, nästan chockartat, ser jag hur Karin börjar gå mot dörrarna och Hannes sitter kvar med sitt nu helt borta bland molnen uttryck. Karin går av och ser sig om över axeln, och jag går snabbt förbi henne på perrongen. Doften av alkohol följde mig ända upp i rulltrappan.

Kanske var han en alkis som Karin hjälpt på tunnelbanan. Kanske höll hon hans hand som en trygghet? För honom? För båda två? Jag kan bara dra parallell till min tidigare text där jag önskade att få hålla hand med någon på tunnelbanan. Den tanken dök också upp när jag åkte tunnelbana hem efter ett Uppsalabesök! Kugghjulen sätts alltid igång på tunnelbanan. Borde åka det oftare.

Min storebror och hans flickvän hämtade upp mig i Mörby. Jag förvånades över det faktum att han kanske känner mig bättre än vad jag trodde.
”Ska vi åka förbi ett McDonalds? Är du hungrig?”
”Eh, vadå, är du hungrig eller?”
”Nej, men är du hungrig?”
”Alltså.,,, nä-ää, jag har ätit redan….”
Självklart ljög jag. Av okända anledningar. Min storebror gjorde mig glad och trygg. Det är det enda som räknas.

En lägesrapport verkar vara det vettigaste att ta upp. Har inte blivit några direkt riktiga blogginlägg på senaste tiden. Vad är ett riktigt blogginlägg, egentligen? Nu föll jag nästan i den fällan. Jag fortsätter spinna vidare på ett annat ämne. Förlåt. Lägesrapport var det.

Julen är snart här. Jag hoppas att julstämningen ska infinna sig innan dess, så den har ungefär en vecka på sig. En vit jul vill jag ha! Inte den här regniga, gråa sörjan. Kan stå ut med den bitande kylan också om det bara vore snö ute att pulsa i. då skulle det finnas någon logik till att frysa. ”Åh det snöar. Känner inte mina fötter längre men det för inget. Snön är så fiiiiiiin!” Nästan alla julklappar är inhandlade, ska ha ett kakbak med mamma snart och städa lite. Efter det är jag redo. Då kan julen infinna sig.

Skolan är jag trött på. Har restuppgifter att göra på lovet och enligt vissa, detta är ett direkt citat, ”srsly, hur mycket kan det vara :P avsätt en kväll och gör hela skiten så har du det ur världen.” Tydligen kommer jag inte klara allt på en kväll men få det gjort ska jag. Plus så måste jag sätta igång med projektarbetet, helt sjukt att jag inte fått något gjort. Det praktiska alltså. Tanke- och idémässigt finns det material så det räcker. Börjar brinna i knutarna och jag måste skriva loggboken också. Kommer att få VG i slutbetyg i >Religionskunskap pga. mina MVG- och VG+ på uppgifter och prov. Japanska-provet gick ganska bra, 37/50, har MVG i terminsbetyg. I de andra ämnena går det rätt bra. Jag är en sådan medelmåtta så jag blir inte precis höjd till skyarna. Tråkigt nog. Micke har hoppat av och Joni ser så ledsen ut varje gång jag ser honom. Han har börjat skolka också! Joni, vår finska man, kom tillbaka! Vi kan bli ditt harem…

Jobbet går utmärkt. De vill gärna ha kvar mig efter gymnasiet, woot! Extra pengar! Spara! Men i nuläget har alla böcker/skivor/dvder chippats och utlånings och återlämningsmaskinerna har satts upp. De fungerar bara på de chippade böckerna, alltså måste vi stå och hålla koll när någon återlämnar så vi kan knipa de ochippade. Nu till jul när alla åker bort och lämnar sina böcker kommer det att bli kaos. Kommer att bli hur mycket som helst som behöver chippas. Samtidigt ska vi få upp allt chippat och återlämnat på hyllorna och det är där jag kommer in. Avskyr när återlämningshyllan för facklitteratur är proppfull. Facklitteratur är vidrigt. Så fruktansvärt vidrigt att sätta upp de böckerna. Alla dessa indelningar i avdelningen och alfabetisk ordning et cetera.

Kärleken har jag ingen kommentar på. Var tog alla tankar och funderingar vägen? De är bortstötta genom försvarsmekanismer är jag rädd.

Framtiden lurar bakom hörnet. Varje dag, varje timme, varje sekund, precis just nu. Egentligen existerar varken framtiden, nuet eller dåtiden eftersom de bara går att bevisa genom att bevisa nutiden. Vilket inte går. För att nutiden inte existerar. Inte min teori det här utan Augustinus. Ska ta fram min påse från Saco-mässan och gå igenom den på lovet hade jag tänkt. Rensa ur garderoben rejält så att jag får plats med mina kläder. (Och några nya kanske. Mellandagsrea och second hand är vad som gäller.)

Nu har jag fyllt inlägget med de centrala aspekterna utav ”mitt liv”. Fånigt att säga så. Ska vara seriösa katten ikväll med diverse småsaker som ligger och bildar hög.

Uppgift i litterär gestalning; en formdikt dvs. en dikt som som speglar formen den är i. Är den inte söt! Eller...

Längs på vägen hem dansade jag genom ljuset från gatlamporna
Gatan var täckt av frost och jag gled på gruset
Där under grannens nedsläckta lampa stannade jag upp
Och stirrade upp mot stjärnorna
För att betrakta månen som nästan var full
Jag hade två skuggor där bredvid varandra
En månvän med en skuggvän
Men det var vackert, en mycket vacker kväll
Så pass vackert att jag vågar mig på en kortare text
Nästan som en dikt men ändå inte
Om det fanns en melodi skulle det kunna bli en sång

Det är så nära nu att jag kan känna smaken i munnen. Frihet. Nästa torsdag slipper jag skolan fram till ett förbannat inringat datum i januari. Vem vill redan börja tänka på lovets slut? Inte jag. (Men vem vill åka på konvent i januari? Det vill jag.) Varför sitter jag och skriver vid den här tiden på morgonen? Det är vanligen nu jag sitter på Roslagsbanan, stirrar ut genom fönstret alternativt läser en rätt dålig pocketbok som jag bara klagar på alternativt spelar Klondike på iPoden.

Det ligger till såhär,förstår ni, att jag har ett luddigt minne om att ha stängt av det första alarmet på första försöket och dessutom på rätt knapp. Somnade om. Vaknade av andra alarmet. Läste sms och försökte vakna till, misslyckades och somnade om. Hade snooze igång och under min djupa sömn råkade jag stänga av det. Nu tror ni att allt hopp var ute för mig eller hur? Helt rätt. Min mor väcker mig 07:33 med motiveringen ”Heeeeej, jag klev precis upp, har du sovmorgon?” ”…. Uhjmmfff…. Nej..?” ”Ojdå. Ja, nu fick du det ändå.” Här kan ni själva använda er fantasi för dylika svordomar och rulla ur sängen för att rota fram något i klädväg a la försovning.

(För er som inte vet vad det kan tänkas vara så kommer det här. Random strumpor som inte matchar underkläderna. Det stör mig. Hela byxor som råkade sticka ut mest från högen. Nice, hela byxor! Lucky~ En grå t-shirt. En svart, för jävlig tjocktröja från H&M som jag bara använder hemma och aldrig offentligt.)

Jag bestämde mig för att jag inte kommer hinna till engelskan, vilket känns väldigt irriterande. Den enda vettiga lektionen jag har på onsdagar men också den svåraste. Så otroligt pretentiöst. Borde kanske ha skolkat idag i alla fall, men men. Ska in till Stockholm och lämna tidningar och foton till Serieteket. Tidningen kom förresten tillbaka feltryckt från tryckeriet. Framsidan blev baksidan. Så det fenomenala fotot på Sofie har ersatts av en pixlig ren. Julens mirakel? Nej. Ikväll är också min sista baslektion innan jullovet. Osäker på om jag ska fortsätta i vår, det finns verkligen ingen tid. Får vänta och se helt enkelt. Dags att ta itu med frukosten och snart bege sig antar jag.



Snart ska ni få läsa palindrom. Läskigt.

Jag har fått en till analysuppgift idag.
</3