Längs på vägen hem dansade jag genom ljuset från gatlamporna
Gatan var täckt av frost och jag gled på gruset
Där under grannens nedsläckta lampa stannade jag upp
Och stirrade upp mot stjärnorna
För att betrakta månen som nästan var full
Jag hade två skuggor där bredvid varandra
En månvän med en skuggvän
Men det var vackert, en mycket vacker kväll
Så pass vackert att jag vågar mig på en kortare text
Nästan som en dikt men ändå inte
Om det fanns en melodi skulle det kunna bli en sång