Back to school
Då var det dags. Skolan. Knappt fem månader kvar. Jag hade tänkt kompensera för mina ogjorda uppgifter under lovet genom att lägga mig tidigt. Tidigt som i 22, oj oj oj. Jag låg och läste ungefär en timme och kände hur den bekanta sömnkänslan kom över mig så jag lade undan boken, släckte lampan och kröp ihop under täcket. Somnade jag? Nä. Istället spenderade jag en och en halv timme med att fundera, när jag egentligen ville sova. Samtidigt ville jag inte somna för det skulle betyda att jag skulle drömma. Mina drömmar nuförtiden är rätt obehagliga på det sättet att jag vaknar upp rätt förstörd. Som att de försöker äta upp mig och min energi. Inte för att jag minns dem men det är så det känns. Provade att ställa ner min digitala klocka för att rummet skulle bli mörkare. Fungerade inte så bra, fortfarande sömnlös. När jag fick nog av att tänka lyssnade jag på R.E.M ( On-the-go playlist) och Flight of the Conchords, spelade Klondike några rundor. När klockan till sist visade på 1:35, och de sista tonerna från Leggy Blonde tonade ut, stängde jag av och försökte en gång till. Fortfarande funderandes men jag slocknade väll runt 2 kan jag tro? 5:35 vaknar jag av sms. Somnar om. 6:05 ringer min väckarklocka och jag stänger bryskt av. Kollar mobillarmet, som visar sig inte gå igång förens 6:15. Somnar om. Vaknar och tvingar mig själv upp ur sängen. Bilden är orelaterad. Eller? Ja, jo... ville mest ha en.
I duschen hände en märklig sak. Fick en jätteobehaglig känsla i jag-vet-inte-var-eller-vad-det-heter-men-nånstans-vid-strupdelen men som försvann efter en stund, men bara några sekunder senare var den tillbaka. Kändes som att jag skulle spy eller tappa all min luft på samma gång. Innan jag riktigt visste vad som pågick satt jag plötsligt ner med blod susande i öronen och försökte att inte hyperventilera. Det försvann strax och när jag såg mig själv i spegeln var jag likblek. Blek som ett lik, som i en mordserie. Blek som Edward Cullen (;’D) Det var en märklig upplevelse. För det var inte yrsel, det vet jag hur det känns.
Så önska mig lycka till på skoldagen. Eller nått.
I duschen hände en märklig sak. Fick en jätteobehaglig känsla i jag-vet-inte-var-eller-vad-det-heter-men-nånstans-vid-strupdelen men som försvann efter en stund, men bara några sekunder senare var den tillbaka. Kändes som att jag skulle spy eller tappa all min luft på samma gång. Innan jag riktigt visste vad som pågick satt jag plötsligt ner med blod susande i öronen och försökte att inte hyperventilera. Det försvann strax och när jag såg mig själv i spegeln var jag likblek. Blek som ett lik, som i en mordserie. Blek som Edward Cullen (;’D) Det var en märklig upplevelse. För det var inte yrsel, det vet jag hur det känns.
Så önska mig lycka till på skoldagen. Eller nått.
Comments
Postat av: Disa
-Lycka tillkramar- <3
Postat av: morot
lycka till :DDD
Postat av: Bea
och det gick ju bra.
imorgon har vi japanska.
med shang och yoko.
nu ska jag gå ifrån datorn.
jag tycker om dig brush.
eh
eh
eh
strange comment, men du vet hur jag är.
ily.
<3<3<3
Postat av: Bea
btw, DU SKALL LÄNKA MIG!!!!!!!!!!!!!!
Postat av: Louise
Hm...jag får den där känslan/upplevelsen ganska ofta då jag duschar, det kanske är en duschsjukdom?
Postat av: Emma
Hmm... jag får också den där känslan ibland i duschen... som om att strupen trycks ihop? ... strange.
Trackback